Spårlöst försvunna?

Ibland kan jag inte låta bli att undra - finns det verkligen någon därute som läser den här bloggen? För jag försöker finna en anledning att fortsätta skriva den, nu när livet kom emellan och drastiskt förändrade alla våra planer. Faktum är att jag tyckte om att skriva just precis den här bloggen och den spelade nog större roll för mig än för någon annan.. Är det orsak nog att fortsätta ändå? Liksom ändra om lite bara? Eller är det lika bra att lägga ner för gott?

Så vad hände egentligen med oss
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den frågan annat än att det verkar som om den där Typen som sägs sitta däruppe i det blå nånstans, ja eller nåt sånt, hade lite andra planer för oss. Åtminstone för mig. För jag är visst tillbaks till Spanien igen, lite sådär huxflux. Nya ansikten, nya utmaningar, nya äventyr. Igen.

Det är visst lite... sån jag är antar jag. Helt plötsligt händer något som får mig att helt tappa fotfästet ett kort tag, för att sedan få mig att byta riktning. Och jag antar att jag går vilse sådär hela tiden för att det är just precis det som i slutändan ska leda till att jag finner mig..?

Nej.. Jag vet inte vad som händer med den här bloggen. Jag tror jag behöver någon annan som säger åt mig - ger mig motivation, tecken, vadsomhelst - att fortsätta skriva. 
Och det kanske i själva verket är en fåfäng förhoppning, eller hur?




Over & Out - Lady T



 

Hur vill du ha ditt toapapper?

Miss Bliss kan vara en riktig fjolla ibland. Det insåg jag igår när jag gick på toaletten och fick syn på rosa (ROSA!) toalettpapper. Nog för att det är en sak, men när jag stod där och borstade mina tänder i godan ro så tycke jag det luktade väldigt, väldigt tjejigt inne i badrummet som vanligtvis brukar lukta mer manligt än kvinnligt. Märkligt, tänker jag och ska just gå därifrån när jag kommer till världens insikt; det är ju fanimej toapappret som luktar!!!

Jag vet inte vad som är fjolligast; Miss Bliss & faktumet att hon köpte rosa, parfymerat toapapper (trots att hon påstår hon inte hade en aning om att det skulle lukta blommor) eller faktumet att det faktiskt finns att köpa det i vanliga affärer!



Såhär ser det alltså ut. Vårt rosa, blomdoftande toapapper inne på killtoaletten.







Over & Out - Lady T

Första bilden...

Jag borde egentligen sova då jag faktiskt jobbar heeela dan imorrn, men jag är liksom inte trött.
Inte på det viset iaf.
Ligger och tittar på min flask choklad, lyssnar på Maria Mena och fibblar med lite bilder.
SÅ! Första bilden på Miss Bliss och Lady T? På tiden kanske?
Det är faktiskt också nästan en av det första bilderna som finns på oss tillsammans.
Sug på den ni! :)



Kramen, Klappen, Pussen!/ Miss Bliss

Lady T (blir tvingad) summerar 2008

Fy fan för det där med blogg-roomies! Hinner inte mer än att komma hem från jobbet innan man blir tvingad och hotad och torterad om man inte fyller i en viss summering av 2008 som en viss Miss Bliss lovat svenska folket att man ska göra. Det är så att man får rena rama dåndimpen!


1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Om jag gjorde! Jobbade som chefs-entertainer i Spanien bla..
2. Höll du några av dina nyårslöften? Sånt är alldeles för överskattat. Jag brukar snarare lova att bryta alla mina löften.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja gud ja! Värsta baby-boomen ju!
4. Dog någon som stod dig nära? Ja. Mina två råttor.
5. Vilka länder besökte du? Spanien & UK.
6. Är det något du saknar från år 2008 som du vill ha år 2009? Energin.
7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas? 22 mars - då jag landade på Mallorca.
8. Vad var din största framgång 2008? Att våga släppa allt och bara sticka, trots att jag inte hade en aning om vad jag gjorde någon av gångerna.
9. Största misstaget? Att låta mig bli trampad på.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Jamen, det är ju det enda jag gör.
11. Bästa köpet? Jisses! Alla mina väskor och sjalar från Spanien!!!
12. Vad spenderade du mest pengar på? Resor. Mobilräkningar. Sjalar & väskor.
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Att inse hur bra vänner jag har egentligen. Igen.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008? Låtarna från Mallis-showerna & Miguel Boses "Donde esta nuestro error"
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare överlag, men sen jämför jag ju med året innan som var det ruttnaste av dom alla.
16. Vad önskar du att du gjort mer? Slappnat av och njutit av tiden tillsammans med människor som gjorde mig glad.
17. Vad önskar du att du gjort mindre? Tagit motgångar för hårt och allvarligt
18. Hur tillbringade du julen? I Sverige med familjen.
19. Blev du kär i år? Jepp - EDWARD I MITT HJÄRTA!
20. Hur många one night stands? Ehm.. Förstår inte vad ni talar om.
21. Favoritprogram på TV? One Tree Hill, Gossip Girl (yes jag e skitfånig) och So you think you can dance?
22. Bästa boken du läste i år? Vilken idiotisk fråga
23. Största musikaliska upptäckten? Att en av mina gamla inspelningar blivit remixad och spelas för fullt på Gran Canarias diskotek! Vem fan hade trott det?
24. Något du önskade dig och fick? Ett jobb jag tyckte om.
25. Något du önskade dig men inte fick? Samma som alltid. Han med stort H.
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?  Var ute och firade i Magaluf med vänner från kursen.
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Dum fråga.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2008? Uniform med bikini under och jäkligt avslappnat.
29. Vad fick dig att må bra? Solen, havet, musiken, dansen och vännerna!
30. Vilken kändis var du mest sugen på? Edward of course! Oavsett vad Miss Bliss säger så är han min!
31. Vem saknade du? Han med stort H. Precis som vanligt liksom.
32. De bästa nya människorna du träffade? Hade det inte varit för att hon tvingade mig skriva den här skiten så hade jag svarat Miss Bliss... Men massor av folk från Mallis.



Finally! Färdigt!


Over & Out - Lady T


Miss Bliss summering av 2008

Ja det är väl lika bra att göra en summering medans jag väntar på att tvätt maskinen ska bli klar... Lady T får göra en ikväll. PUNKT. :)

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Ja det gjorde jag, massa nya utmaningar. Bla var jag chef i Spanien.
2. Höll du några av dina nyårslöften? Alla faktiskt, för jag gav inga. :)
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, flera av dom... Jag börjar bli gammal...
4. Dog någon som stod dig nära? Nej och tack för det!
5. Vilka länder besökte du? Italien, England och Spanien.
6. Är det något du saknar från år 2008 som du vill ha år 2009? Det skulle väl vara enkelheten då...
7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas? 27 november.
8. Vad var din största framgång 2008? Att åka.
9. Största misstaget? Att ge upp.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Inte direkt...
11. Bästa köpet? Hmm... jag gillade mina gröna pumps något alldeles grymt mycket...
12. Vad spenderade du mest pengar på? Resor och telefonkort tror jag.
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Att få jobbet och att prata med pappa.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008? Alla från showerna och American boy är sååå nyår.
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Ledsnare över lag. Jävla hjärta!
16. Vad önskar du att du gjort mer? Umgicks med mina vänner.
17. Vad önskar du att du gjort mindre? Tog saker så allvarligt
18. Hur tillbringade du julen? *Piiiiiip*
19. Blev du kär i år? Ja, i min söta irländare! Saknar honom lite faktiskt...
20. Hur många one night stands? Ojojoj, för många?
21. Favoritprogram på TV? Gossip girl och So you think you can dance?
22. Bästa boken du läste i år? Jag läser så mycket.... Men läste om Shakespears samlade verk och dom är ju alltid fantastiska.
23. Största musikaliska upptäckten? Maria Mena tror jag...
24. Något du önskade dig och fick? Jobbet.
25. Något du önskade dig men inte fick? Honom.
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?  Gick ut med mina kursvänner och dansade massor.
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Absolut.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2008? Klassisk blandad med bohem chick?
29. Vad fick dig att må bra? Att dansa och mina vänner.
30. Vilken kändis var du mest sugen på? HAHAHA, Edward? ;)
31. Vem saknade du? Honom.
32. De bästa nya människorna du träffade? Lady T and crew. ;)

Kramen, Klappen, Pussen!/ Miss Bliss

Solsken!

Det är så fint och soligt ute! Enda rätta är att gå ut och dricka en latte på en uteservering med en bra bok!
Och det tänker jag göra, medans Lady T jobbar och sliter! *hehe*
Iof ska jag också iväg till jobbet senare så jag ska väl inte vara allt för skadeglad.
Men innan jag ger mig av tänkte jag be er rösta om några saker.

1: Spaniens ö-värld eller London?

2: Saltat eller Osaltat smör?

3: Re-bounds eller Hångelterapi?

4: Leta efter kärleken eller Stay forever single?


Så hoppas jag att ni hjälpt oss lite på vägen tills vi kommer hem ikväll.

Kramen, Klappen, Pussen!/ Miss Bliss


That time of the year.

Ja, så är man där igen.
Regn, rusk, kyla och mörka kvällar har mist sin charm och man tittar nostalgiskt tillbaka på sommarens bilder.
Skickar förfrågningar till gamla vänner för att se hur dom gör och minns exakt hur jävla underbart det egentligen är med sand under fötterna.
Kursen, solen, spriten, vännerna, livsstilen, kläderna, miljön, maten... Allt hamnar i något sorts rosa aktigt kärleks ljus som vi alla vet egentligen inte existerar.
För när man kommer dit i mars är det ändå så jävla kallt att man förfryser fötterna, allt är stängt och solen lyser med sin frånvaro.
I mitten av säsongen är man så trött både på gäster, värme och jobb att man skulle kunna dö och slutet av säsongen går i teckent; snart är jag hemma med svensk mat!
Aldrig har jag känt mig så svensk som när jag är utomlands. Jag är en sann patriot och älskar det mesta med Sverigen.
Tragiskt nog.
Och ändå känner jag sugen att åka...
Idag känner jag lukterna i min näsa, jag minns hur solen känns på armarna och hur lätt allting verkar där nere.
Finns det fortfarande tid för en säsong till...?
Jag har sagt att förra året var mitt sista... men nu är vi här igen... VA FAN SKA JAG GÖRA!?!

Kramen, Klappen, Pussen/ Miss Bliss

Sista måltiden.

Då var det dags. Jag är rädd, mina obefintliga vänner, att this is it. Den sista måltiden. För jag är nog död innan kvällen och jag får inte ens dö ifred. Nej, för Larry (den typen!) kan inte ens få låta mig dö på egen hand! Han envisas med att ta hand om mig för han "tycker så mycket om att ta hand om sjuka människor. Omagaaad ja!" och tar inte sjukdomen död på mig, ja då gör tamejfan han det!

Nu ska jag tillaga och förtära min allra sista måltid. Eftersom jag till skillnad från Jesus inte har några vänner som vill bevittna det (förutom Larry och han är minsann ingen vän som inte kan låta mig vara döende ifred!) så får jag avnjuta min chicken-noodle-soup i mitt rum och alldeles själv, medan jag sakta tynar bort för att bli bortglömd av en ack så grym värld.

VAD HAR JAG GJORT FÖR ATT FÖRTJÄNA LARRY?





Over & Out - Lady T

Lika döende som Jesus.

Kommer ni ihåg min Jesus-liknelse häromdagen? Ja, nu ska jag få be att tala om för er att här kommer ännu en; jag är lika döende som han var när han hängde på det där träkorset!

Skillnaden: Det är förbannat mycket mer synd om mig! Han hade åtminstone sällskap och fick böcker skrivna och historier berättade om sig - det är bra mycket mer än vad jag kommer få! Jag menar, Larry blir nog överlycklig om jag dör för då kommer han säkert ur den där förbannade plastmuggen som jag försöker sätta över honom och det är ju bra för honom. Men jag då?

Jag kommer bli helt bortglömd. Ingen som kommer att säga "Åh, minns ni Lady T? Var hon inte den mest underbara människan nånsin? Gud vad vi alla kollektiv-saknar henne..." och det är där jag skiljer mig från min homie Jesus. Folk tyckte bättre om honom bara för att han var en snubbe som kunde en massa trolleri-trix som jag inte kan. Dessutom tyckte han ju inte illa om någon och vart snäll mot alla - min karma är inte riktigt så bra jämt. Fan. Jag lovar att Jesus till och med skulle gilla Larry. Förbannade jävla Larry. Det är hans fel alltihop. Jag visste det.

Jag kommer dö ensam, sjuk, långsamt, plågsamt och alldeles bortglömd. Och allt det är fucking Larrys fel.






Over & Out - Lady T


Männen i våra liv - del 2

Miss Bliss berättade tidigare lite virrigt om de där så kallade Männen I Våra Liv så eftersom jag sitter hemma med en livshotande förkylning så tänkte jag ta tillfället i akt att fylla i luckorna i hennes story

Om vi ska börja med fortsättningen på min lista.
Miss Bliss har helt tydligt och klart glömt av en av dessa så kallade män i mitt (eller våra faktiskt eftersom vi är lika generösa som Jesus och faktiskt delar lite på följande benämnda nämnare) och det är ju Zeta.

Zeta är han som tycker han är en riktig casanova och hade det inte varit för att han faktiskt är rätt charmig ändå, ja då hade man börjat undra rätt seriöst hur det står till med pojken. Ehem.. mannen.
Han är lite så att han tar vad han får helt enkelt... och det är väl inte alltid negativt antar vi.

Nästa bortglömda man är han med den svartsjuka modellfrun. Vi kan kalla honom för Tomates. Honom ska man inte göra upprörd för även om hans vokabulär brister så blir han faktiskt turk när han är arg. Och han idkar månggifte i baren - drar in sina fruar (som för övrigt oftast blir hemskt förvånade) i mörka garderober och kysser skiten ur dom bara sådär apropå nada.
Fast Tomates är egentligen rätt harmlös. Det är frugan man ska akta sig för.

Sen har vi ju Winnie the Poh. Snubben som en gång sjöng en liten godnatt-serenad (Good Night Sweetheart) och dansade för mig innan han lämnade mig där, alldeles stum och töntigt leendes, på den spanska trappan. Han bestämde sig visst för att helt sådär ta upp kontakten igen... Och det vet vi inte riktigt vad vi tycker om. Än.

Och så har vi ju Gilbert. Landlorden som vi fick ont i hjärtat av att tacka nej till. Stackars lilla Gilbert med sina små lägenheter i Lewisham. Så trevlig och imponerad av oss svenska, sjungande, handlingskraftiga flickor. (Note to myself: Bjuda Gilbert på te.)

Och där tog det kanske slut..? Åtminstone så minns vi inte fler, så kanske är de inte så värda att nämnas i så fall.


Så, let's move on: Miss Bliss.
Eftersom hon själv fick så bråttom iväg, ja då ska jag vara sådär genomsnäll som jag nu är och utveckla dessa små historier för er en aning.

Vi fick ju höra talas om en viss Italiensk Hundvalp. Dessa hundvalpar känns för övrigt igen på deras trånande, vädjande blickar som säger allt och lämnar föga kvar åt fantasin. De är för det mesta för blyga för att egentligen slänga sig om halsen på dig, men kysser marken där du går och blir lätt sårade och griniga.
Denna Italienska Hundvalp är helt nere i Miss Bliss, om jag får säga det själv. Och helt tokig är han väl inte egentligen... Om det inte varit just för att han är Hundvalps-material, med allt vad det innebär...

Irländska Teddybjörnen - vad kan jag säga? Problemet här är att jag fortfarande inte hänger med i svängarna, så kanske är det bäst om Miss Bliss drar den här själv. Men en sak är säker; han betyder nog lite mer än vad som gärna erkäns.

Asshole-Cunt är en intressant figur. Han är den där typen som ger Miss Bliss mega-cravings och jag har hört att det ska blixtra och allt möjligt magiskt mellan dom när de väl funkar ihop. Vad är då problemet? Såklart, han är ju faktiskt en Asshole-Cunt och sånna ska man akta sig för lite. Dom utger sig för att vara drömprinsar, men oftast är de drömprinsar som inte riktigt kommit ut ur den där garderoben med alla skeletten i.
Kännetecken: snygga som sjutton, intressanta, charmiga... Och du vet aldrig riktigt vart du har dom.

Sydafrikanske Blivande Mannen kommer härnäst och honom gillar vi. Han tycker jag har fina ögon och sånna gillar vi absolut. Sen så är han typen som får en på bra humör och hur kan man inte gilla det?
Men det förstås... Han är ju inte överdrivet knäsvaghets-framkallande. Det är nog där skon klämmer.

Övriga nämnda Så Kallade Män är nog Miss Bliss lite mer haj på så det får bli hennes uppgift att berätta mer om dessa.

OCH SÅ HAR VI DÅ VÅR GEMENSAMMA FAVORIT: Den så kallade mannen som vi inte blir av med, men gärna vill.
Låt oss kalla honom för Larry. Larry var från början vårt spanska husdjur; den som många kallar ohyra, men som vi för diskretionens skull kallar Larry. Det är lite samma sak med den här nye Larry - han finns överallt, är ofta orsaken till höjda röster och inte blir man av med honom bara för att man sätter ut honom i hallen med en plastmugg över sig.

Well go vänner, det var allt för ikväll. Min stackars överarbetade hjärna vill visst inte mer och konstigt vore det väl annars - jag ligger ju trots allt härhemma med en absolut livshotande förkylning och det kan ju få vilken hjärna som helst ur balans. Även om den råkar vara lika grym som Jesus.



Over & Out - Lady T

"Männen" i våra liv.

Ja, här tänkte jag tillägna några rader åt bland det viktigaste i min och Lady T´s vardag.

Vi kan ju börja med våra två absolut viktigaste män, två av de få som vi faktiskt med rätta vill kalla män dessutom.
Våra pappor!
Det finns inte nog med ord för att beskriva hur mycket vi älskar er!

Ok, det kanske var lite tråkigt... Men icke att förglömma! För vem räddar en alltid när man är i trubbel!? PAPPA!

Nu till männen i våra liv just nu, de som kanske inte betyder mest, men som är mest aktuella och har ganska stor inverkan.

Vi kan ju börja med Lady T...

Först och främst har hon han som jag är så arg på så att jag kokar, men som hon faktiskt älskar.
Killen som är som hon fast helt tvärt om och som aldrig har tid. Vi kan kalla honom Mr Love.

Sen har vi Storebror! Ett ganska nytt tillskott som jobbar med Lady T och som man aldrig bör bege sig in i disskussion med!

Vi har killarna som bjuder på dejter! Hon har tre, jag blandar alltid ihop namnen så låt oss kalla dem de tre musketörerna.

Vi har A som inte vet vad han vill men som skeppet har gått för nu men som inte förstått det...

Batman är icke att förglömma! Välkommen till Hajk säger jag bara!

Eftersom att jag måste till jobbet snart så övergår jag till mig så får vi uppdatera listan senare.

Vilka har då jag?

Hmm... Min italienska hundvalp, min irländska teddybjörn, en sjöborre, mr mini, min syd afrikanska blivande man, han som skriver kärleks noveller och sist men inte minst han som sagt att han inte är ett ass hole utan faktiskt en cunt.

Nej nu måste jag springa!
Sorry, det här blev ju bara virrigt!

Men men!

Kramen, Pussen, Klappen!/ Miss Bliss

Jesus & I, we are quite alike.

Jag sa ju att vi inte var döda! Vi har bara vilat lite. Ni vet, som Jesus själv gjorde innan han återuppstod sådär hux flux ur röken. Eller var det ur tomma intet? Eller satte han sig kanske bara upp mitt i begravningen? Det vet jag en som gjorde en gång...

Jesus och vi två icke-blondiner i London är ju överhuvudtaget rätt lika egentligen. Ja, han var ju inte heller blondin. Säger dom ju i alla fall och om jag ska tro på att han var därbortifrån dom där länderna där alla är mörkhåriga, ja då gissar jag på att han också var det. Var inte han jude förresten? Ja, det är ju kanske inte vi, men vi är djupt religiösa. Vi tror helt klart på nånting. Inte tomten kanske, men på konsekvenser. Så det borde ju räknas.

Vi tycker också att gamla borde bli friska, så vi låter dom sitta på våra tunnelbanesäten. Och vi är pacifister, kan man säga, när vi inte har kuddkrig och Miss Bliss förlorar. Ni förstår, Lady T (det är jag) har lika starka ben som Jesus. Precis som han måste hon fly från saker ganska ofta.

Precis som vår homie Jesus så jobbar vi med massor av killar, säkert tolv och man kan säkert kalla dom för lärjungar eftersom dom flesta åtminstone behöver lära sig prata engelska ordentligt.
Nåja, ni fattar nog vinken nu. Vi är INTE döda och i det stora hela ganska schyssta typer, för det var ju Jesus har jag hört. Gjorde massa bra och så. Det gör vi med. Miss Bliss har istället för att schyssa folk börjat säga 'nejtack' på ett mycket artigt vis. Jesus var nog artig. Själv så har jag lånat ut min flasköppnare en hel vecka och generös det måste man vara säger Jesus, han låter ju folk få hans fisk och bröd helt sådär. Dessutom hyser vi hemlösa. (Utom den som jag råkade nästan-döda med monsterväskan, men Jesus snackar ju förlåtelse, så jag tycker vi låter gammalt groll vara glömt.)

Nog med att berätta om hur bra vi är. Det vet ni ju redan. Och vi är tillbaks nu igen. Vi stannar nu.
 Tack för det varma välkomnandet. Det värmer.



Over & Out - Lady T

Guilty Pleasure

Yes gott folk - we ARE alive! An en gang har vi varit hemskt daliga med uppdateringen, men eftersom vi knappast har nagra lasare att svika sa gor det val inte sa jakla mycket. Prove me wrong. Eller hur.

Numera ar Miss Bliss och jag medlemmar i en mindre flatshare en bit vast om London City City City. Vi har varmvatten, dubbelsang som inte har fjadrar som trycks in i ryggen, fungerande element, tvattmaskin och till och med ett vaffeljarn. Kan det bli mycket battre for £200 i manaden?

Kaoset borjar bli lite mindre kaotiskt och jobb- och boendeerbjudanden fortsatter att overosa oss. Ibland later jag dom hallas, sadar lite for skojs skull, innan jag med ett leende pa lapparna tackar nej. Lite sadar stolt over att kunna saga nejtack, jag har ett heltidsjobb och nej, jag har inte en tanke pa att byta for jag trivs superbra. Alltid lika snopna blir dom. Ungefar som telefonforsaljare som precis rabblat igenom hela den inlarda ramsan om dom senaste erbjudandena, modellerna, fargerna och supergrymma extrafunktionerna. Dom ser pa dig med den dar blicken som vittnar om total oforstaelse och forvirring. Kan riktigt se det framfor mig nar jag sitter dar och lyssnar i telefon, ofta med hogtalaren pa for att Miss Bliss ska kunna ta del av den pinsamma lilla tystnaden som uppstar nar jag avslojar att jag ar en sandar lyckad manniska med cv som ger mig jobb mer eller mindre meddetsamma.

Guilty pleasure? I'm afraid so.




Over & Out - Lady T

Kaos säljes till högstbjudande!

Lovade ju att det skulle komma en uppdatering idag, men det har verkligen inte varit läge.
Utan att överdriva kan man säga att det varit en av de värsta dagarna här hittills.
Lady T började jobba klockan åtta, men innan det hade vi depp på högnivå och tröståt äcklig cous cous sallad...

Igår när Lady T slutat jobba ringde hon och frågade om det var ok att ta med en vän hem. Vad kan man säga? FInns det hjärterum... Stackars gossebarn säger jag bara! Han fick det inte lätt när vi gick igång på svenska och han lämnades åt sitt öde. Dessutom var Lady T slutkörd efter ett dubbelpass och inte världens socialaste.

Kan även meddela att indierna och vi numera inte står på bästa fot... Får se hur detta artar sig i framtiden, om det finns en sådan...

Försöker ladda upp bilder på Facebook, men det går inte så himla bra med den här uppkopplingen. Den förstör mycket av våra planer. Både när det gäller blogg och annat. Jobbigt läge.

För övrigt sitter jag och konverserar med en person som betytt så otroligt mycket i mitt liv att han nog inte ens förstår det själv. När Lady T berättade om sin crush idag så insåg jag att det är dags att ta tag i vår relation och hitta tillbaka och tack och lov så finns han alltid där. Det är så underbart att inte alltid få höra vad man vill höra.

På onsdag är det meningen att vi ska flytta in i casa Bliss-T. Mile end och gudomligt, men det är nog bäst att berätta om det när vi är där.

Nej, jag tror jag behöver en varm choklad. Mission impossible right now? Ska se vad som kan göras...

Kramen, Klappen, Pussen!/ Miss Bliss


Jobb jobb jobb...

Forlat att vi uppdaterar sa daligt! Jobb jobb jobb sager jag bara! Och Lady T har fjarilar i magen och sant sa tiden racker inte till.
Jag ar ledig imorgon och da ska ni fa alla juciy details!

Kramen, Klappen, Pussen! / Miss Bliss

Dagens Klok-kod:



Om

Min profilbild

Blogglista.se

bloggping

Top Blogs

Humor

Topplista Favoritlistan.se

RSS 2.0