That time of the year.
Ja, så är man där igen.
Regn, rusk, kyla och mörka kvällar har mist sin charm och man tittar nostalgiskt tillbaka på sommarens bilder.
Skickar förfrågningar till gamla vänner för att se hur dom gör och minns exakt hur jävla underbart det egentligen är med sand under fötterna.
Kursen, solen, spriten, vännerna, livsstilen, kläderna, miljön, maten... Allt hamnar i något sorts rosa aktigt kärleks ljus som vi alla vet egentligen inte existerar.
För när man kommer dit i mars är det ändå så jävla kallt att man förfryser fötterna, allt är stängt och solen lyser med sin frånvaro.
I mitten av säsongen är man så trött både på gäster, värme och jobb att man skulle kunna dö och slutet av säsongen går i teckent; snart är jag hemma med svensk mat!
Aldrig har jag känt mig så svensk som när jag är utomlands. Jag är en sann patriot och älskar det mesta med Sverigen.
Tragiskt nog.
Och ändå känner jag sugen att åka...
Idag känner jag lukterna i min näsa, jag minns hur solen känns på armarna och hur lätt allting verkar där nere.
Finns det fortfarande tid för en säsong till...?
Jag har sagt att förra året var mitt sista... men nu är vi här igen... VA FAN SKA JAG GÖRA!?!
Kramen, Klappen, Pussen/ Miss Bliss
Regn, rusk, kyla och mörka kvällar har mist sin charm och man tittar nostalgiskt tillbaka på sommarens bilder.
Skickar förfrågningar till gamla vänner för att se hur dom gör och minns exakt hur jävla underbart det egentligen är med sand under fötterna.
Kursen, solen, spriten, vännerna, livsstilen, kläderna, miljön, maten... Allt hamnar i något sorts rosa aktigt kärleks ljus som vi alla vet egentligen inte existerar.
För när man kommer dit i mars är det ändå så jävla kallt att man förfryser fötterna, allt är stängt och solen lyser med sin frånvaro.
I mitten av säsongen är man så trött både på gäster, värme och jobb att man skulle kunna dö och slutet av säsongen går i teckent; snart är jag hemma med svensk mat!
Aldrig har jag känt mig så svensk som när jag är utomlands. Jag är en sann patriot och älskar det mesta med Sverigen.
Tragiskt nog.
Och ändå känner jag sugen att åka...
Idag känner jag lukterna i min näsa, jag minns hur solen känns på armarna och hur lätt allting verkar där nere.
Finns det fortfarande tid för en säsong till...?
Jag har sagt att förra året var mitt sista... men nu är vi här igen... VA FAN SKA JAG GÖRA!?!
Kramen, Klappen, Pussen/ Miss Bliss