Solsken!

Det är så fint och soligt ute! Enda rätta är att gå ut och dricka en latte på en uteservering med en bra bok!
Och det tänker jag göra, medans Lady T jobbar och sliter! *hehe*
Iof ska jag också iväg till jobbet senare så jag ska väl inte vara allt för skadeglad.
Men innan jag ger mig av tänkte jag be er rösta om några saker.

1: Spaniens ö-värld eller London?

2: Saltat eller Osaltat smör?

3: Re-bounds eller Hångelterapi?

4: Leta efter kärleken eller Stay forever single?


Så hoppas jag att ni hjälpt oss lite på vägen tills vi kommer hem ikväll.

Kramen, Klappen, Pussen!/ Miss Bliss


Visste ni att ordet Squat...

...innebär att man ockupperat ett hus? Det visste inte vi. Men nu vet vi - det är precis det vi gör.

Pappa, blir det alltid mögel i taket när det läcker igenom?

Förutom att vi inte riktigt följer alla lagar och stor brist på speglar och varmvatten så är husockuppering med morotsjuicedrickande trädkramare att rekommendera. Polsk honungsvodka funkar också. Och Israel tar med sig skitkasst rödvin.

Ni som nånsin kallat Miss Bliss för snobbig - ja nu blir det dags att tänka om! We're getting down and dirty baby!

Bilder är på gång...

Ikväll byter vi upp oss; champagne och gratisdrinkar på Avenue i Picadilly! Och vi är redan skitheta!


...vi kommer vara er evigt tacksamma om ni trycker lite?

Okej, nu ska vi snacka allvar. Har du nu väl tagit dig in här och kikat runt lite, ja då kan vi ju passa på att berätta att DU faktiskt kan få äran att hjälpa oss lite på traven i vår mission att erövra världen.
Vad ni ska göra?

Tryck, tryck, tryck för glatta livet på dom små länkarna (mini-banners) som ni ser här till höger i menyn. Så mycket ni vill och kan och orkar och vi kommer älska er forever.



Spindlarna kommer hämnas!

Ok, jag ska förklara varför jag är så sjuktigt rädd för spindlar!
Det var nämligen så att när jag var lite mindre än vad jag är idag, ok, ganska mycket mindre, så hade jag jätte söta små plast ponnies. Nej, inte My Little Ponys, utan mindre grejer med as lång man och svans. Till dessa små leksaker hade jag dels en platta där jag kunde pressa ner hovarna på dem så att de stod av sig själva och dessutom ett litet hus som skulle föreställa typ stall. Denna stallbygnad hade en lite dörr som man stängde med ett ganska bestämt "klick".
Gulligt kan tänkas. Speciellt med tanke på att allt gick i rosa, lila och mintgrönt.

Men jag kan tala om för er att det där lilla stallet kunde vara nästan en dödsfälla!!

Det var nämligen så att jag två av min mors dagbarn kom på den briljanta idén att stänga in spindlar i huset. Långbens-spindlar.

"Varför?" undrar ni.

Jo, för att vi ville kolla om benen gick av när man klickade igen dörren!
Djurplågeri på högsta nivå, jag vet och jag ber högaktligen om ursäkt, men då tyckte vi att det hade ett högst vetenskapligt syfte...

Därför, långt bak i mitt ganska skruvade huvud, så tror jag att spindlarna kommer straffa mig en dag. Dom har säkert nån hemlig kommunikation med varann och bidar just nu bara sin tid och väntar på exakt rätt tillf'älle att slå till!

Jag vet, och jag är rädd, med rätta.

Kramen, klappen, pussen!/ Miss Bliss

...spindlar kan få Miss Bliss att gråta?

Jag förstod aldrig riktigt vad det var som hände. Vi hade just packat Miss Bliss väska - som för övrigt är bra mycket större än min - och jag hade tvingat henne att göra massor av svåra val mellan sjalar, skor, väskor... Ja ni vet:

Lady T: Ska du ha den svarta lilla tröjan eller den svarta lilla tröjan?
Miss Bliss: Ahmen Åh, du är så elak! Kan jag inte få ta med mig alla fjorton?

Lite som Victoria Beckham i Spice World. Men så är det ju. Efter många om och men fick vi slutligen ner allt som skulle ner i väskan och resten fick snällt ligga kvar och vänta på bättre tider och nästa flyttlass.
Jag satt på Miss Bliss säng med min laptop i knät och kände mig allmänt nöjd med hur duktig jag var på att ta beslut som inte gällde mig själv och i ren och skär nöjdhet sätter jag på Hoffmaestro's "So do you". Allt var frid och fröjd och allmänt lyckat.

Så börjar Miss Bliss plötsligt se ut som en liten barnunge som berövats sin märkes-polkaklubba och med tårar i ögonen sitter och kramar om en av de tusentals scarfarna.

Lady T: Men du, va'e're?
Miss Bliss: snyft
Lady T: Men du? Vadå var det så jobbigt?
Miss Bliss: snyft
Lady T: Men alltså.. du får ta den där scarfen med dig om du verkligen vill. Du?
Miss Bliss: Mm.... snyft.... skratt... snyft..
Lady T: Asså... Ta med dig den om du vill då.
Miss Bliss: Meh...snyft snyft...
Lady T: Ehm.. jag hänger inte riktigt med längre. Va'e're?
Miss Bliss: Men! Såg inte du vart jag just satt?!
Lady T: Ehm.. Jo...

Jag tittade oförståendes bredvid mig på sängen och tyckte Miss Bliss betedde sig lite märkligt. Jag menar, inte behöver man väl bli så uppriven över en liten sjal?

Miss Bliss: Men hallå! Titta då!
Lady T: Ja..?
Miss Bliss: snyft..
Lady T: Åh, aha! Men Miss Bliss!? Du menar väl inte där spindeln låg igår?
Miss Bliss: Jo!...snyft...

Det var så jag upptäckte hur rädd Miss Bliss verkligen är för minispindlar - eller snarare sängkläder där en minispindel en gång låg innan Lady T var manlig och kastade ut den genom ytterdörren.

Se där. Varje dag lär man sig visst nåt nytt.


Over & Out - Lady T


RSS 2.0