Two Non Blondes

Ibland kan jag inte låta bli att undra - finns det verkligen någon därute som läser den här bloggen? För jag försöker finna en anledning att fortsätta skriva den, nu när livet kom emellan och drastiskt förändrade alla våra planer. Faktum är att jag tyckte om att skriva just precis den här bloggen och den spelade nog större roll för mig än för någon annan.. Är det orsak nog att fortsätta ändå? Liksom ändra om lite bara? Eller är det lika bra att lägga ner för gott?

Så vad hände egentligen med oss? 
Jag vet inte riktigt vad jag ska svara på den frågan annat än att det verkar som om den där Typen som sägs sitta däruppe i det blå nånstans, ja eller nåt sånt, hade lite andra planer för oss. Åtminstone för mig. För jag är visst tillbaks till Spanien igen, lite sådär huxflux. Nya ansikten, nya utmaningar, nya äventyr. Igen.

Det är visst lite... sån jag är antar jag. Helt plötsligt händer något som får mig att helt tappa fotfästet ett kort tag, för att sedan få mig att byta riktning. Och jag antar att jag går vilse sådär hela tiden för att det är just precis det som i slutändan ska leda till att jag finner mig..?

Nej.. Jag vet inte vad som händer med den här bloggen. Jag tror jag behöver någon annan som säger åt mig - ger mig motivation, tecken, vadsomhelst - att fortsätta skriva. 
Och det kanske i själva verket är en fåfäng förhoppning, eller hur?

Over & Out - Lady T

 

Miss Bliss kan vara en riktig fjolla ibland. Det insåg jag igår när jag gick på toaletten och fick syn på rosa (ROSA!) toalettpapper. Nog för att det är en sak, men när jag stod där och borstade mina tänder i godan ro så tycke jag det luktade väldigt, väldigt tjejigt inne i badrummet som vanligtvis brukar lukta mer manligt än kvinnligt. Märkligt, tänker jag och ska just gå därifrån när jag kommer till världens insikt; det är ju fanimej toapappret som luktar!!!

Jag vet inte vad som är fjolligast; Miss Bliss & faktumet att hon köpte rosa, parfymerat toapapper (trots att hon påstår hon inte hade en aning om att det skulle lukta blommor) eller faktumet att det faktiskt finns att köpa det i vanliga affärer!

Såhär ser det alltså ut. Vårt rosa, blomdoftande toapapper inne på killtoaletten.

Fy fan för det där med blogg-roomies! Hinner inte mer än att komma hem från jobbet innan man blir tvingad och hotad och torterad om man inte fyller i en viss summering av 2008 som en viss Miss Bliss lovat svenska folket att man ska göra. Det är så att man får rena rama dåndimpen!


1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Om jag gjorde! Jobbade som chefs-entertainer i Spanien bla..
2. Höll du några av dina nyårslöften? Sånt är alldeles för överskattat. Jag brukar snarare lova att bryta alla mina löften.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja gud ja! Värsta baby-boomen ju!
4. Dog någon som stod dig nära? Ja. Mina två råttor.
5. Vilka länder besökte du? Spanien & UK.
6. Är det något du saknar från år 2008 som du vill ha år 2009? Energin.
7. Vilket datum från år 2008 kommer du alltid att minnas? 22 mars - då jag landade på Mallorca.
8. Vad var din största framgång 2008? Att våga släppa allt och bara sticka, trots att jag inte hade en aning om vad jag gjorde någon av gångerna.
9. Största misstaget? Att låta mig bli trampad på.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig? Jamen, det är ju det enda jag gör.
11. Bästa köpet? Jisses! Alla mina väskor och sjalar från Spanien!!!
12. Vad spenderade du mest pengar på? Resor. Mobilräkningar. Sjalar & väskor.
13. Gjorde någonting dig riktigt glad? Att inse hur bra vänner jag har egentligen. Igen.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2008? Låtarna från Mallis-showerna & Miguel Boses "Donde esta nuestro error"
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Gladare överlag, men sen jämför jag ju med året innan som var det ruttnaste av dom alla.
16. Vad önskar du att du gjort mer? Slappnat av och njutit av tiden tillsammans med människor som gjorde mig glad.
17. Vad önskar du att du gjort mindre? Tagit motgångar för hårt och allvarligt
18. Hur tillbringade du julen? I Sverige med familjen.
19. Blev du kär i år? Jepp - EDWARD I MITT HJÄRTA!
20. Hur många one night stands? Ehm.. Förstår inte vad ni talar om.
21. Favoritprogram på TV? One Tree Hill, Gossip Girl (yes jag e skitfånig) och So you think you can dance?
22. Bästa boken du läste i år? Vilken idiotisk fråga
23. Största musikaliska upptäckten? Att en av mina gamla inspelningar blivit remixad och spelas för fullt på Gran Canarias diskotek! Vem fan hade trott det?
24. Något du önskade dig och fick? Ett jobb jag tyckte om.
25. Något du önskade dig men inte fick? Samma som alltid. Han med stort H.
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2008?  Var ute och firade i Magaluf med vänner från kursen.
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Dum fråga.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2008? Uniform med bikini under och jäkligt avslappnat.
29. Vad fick dig att må bra? Solen, havet, musiken, dansen och vännerna!
30. Vilken kändis var du mest sugen på? Edward of course! Oavsett vad Miss Bliss säger så är han min!
31. Vem saknade du? Han med stort H. Precis som vanligt liksom.
32. De bästa nya människorna du träffade? Hade det inte varit för att hon tvingade mig skriva den här skiten så hade jag svarat Miss Bliss... Men massor av folk från Mallis.



Finally! Färdigt!

Over & Out - Lady T

Då var det dags. Jag är rädd, mina obefintliga vänner, att this is it. Den sista måltiden. För jag är nog död innan kvällen och jag får inte ens dö ifred. Nej, för Larry (den typen!) kan inte ens få låta mig dö på egen hand! Han envisas med att ta hand om mig för han "tycker så mycket om att ta hand om sjuka människor. Omagaaad ja!" och tar inte sjukdomen död på mig, ja då gör tamejfan han det!

Nu ska jag tillaga och förtära min allra sista måltid. Eftersom jag till skillnad från Jesus inte har några vänner som vill bevittna det (förutom Larry och han är minsann ingen vän som inte kan låta mig vara döende ifred!) så får jag avnjuta min chicken-noodle-soup i mitt rum och alldeles själv, medan jag sakta tynar bort för att bli bortglömd av en ack så grym värld.

VAD HAR JAG GJORT FÖR ATT FÖRTJÄNA LARRY?

Over & Out - Lady T

Kommer ni ihåg min Jesus-liknelse häromdagen? Ja, nu ska jag få be att tala om för er att här kommer ännu en; jag är lika döende som han var när han hängde på det där träkorset!

Skillnaden: Det är förbannat mycket mer synd om mig! Han hade åtminstone sällskap och fick böcker skrivna och historier berättade om sig - det är bra mycket mer än vad jag kommer få! Jag menar, Larry blir nog överlycklig om jag dör för då kommer han säkert ur den där förbannade plastmuggen som jag försöker sätta över honom och det är ju bra för honom. Men jag då?

Jag kommer bli helt bortglömd. Ingen som kommer att säga "Åh, minns ni Lady T? Var hon inte den mest underbara människan nånsin? Gud vad vi alla kollektiv-saknar henne..." och det är där jag skiljer mig från min homie Jesus. Folk tyckte bättre om honom bara för att han var en snubbe som kunde en massa trolleri-trix som jag inte kan. Dessutom tyckte han ju inte illa om någon och vart snäll mot alla - min karma är inte riktigt så bra jämt. Fan. Jag lovar att Jesus till och med skulle gilla Larry. Förbannade jävla Larry. Det är hans fel alltihop. Jag visste det.

Jag kommer dö ensam, sjuk, långsamt, plågsamt och alldeles bortglömd. Och allt det är fucking Larrys fel.

Miss Bliss berättade tidigare lite virrigt om de där så kallade Männen I Våra Liv så eftersom jag sitter hemma med en livshotande förkylning så tänkte jag ta tillfället i akt att fylla i luckorna i hennes story

Om vi ska börja med fortsättningen på min lista.
Miss Bliss har helt tydligt och klart glömt av en av dessa så kallade män i mitt (eller våra faktiskt eftersom vi är lika generösa som Jesus och faktiskt delar lite på följande benämnda nämnare) och det är ju Zeta.

Zeta är han som tycker han är en riktig casanova och hade det inte varit för att han faktiskt är rätt charmig ändå, ja då hade man börjat undra rätt seriöst hur det står till med pojken. Ehem.. mannen.
Han är lite så att han tar vad han får helt enkelt... och det är väl inte alltid negativt antar vi.

Nästa bortglömda man är han med den svartsjuka modellfrun. Vi kan kalla honom för Tomates. Honom ska man inte göra upprörd för även om hans vokabulär brister så blir han faktiskt turk när han är arg. Och han idkar månggifte i baren - drar in sina fruar (som för övrigt oftast blir hemskt förvånade) i mörka garderober och kysser skiten ur dom bara sådär apropå nada.
Fast Tomates är egentligen rätt harmlös. Det är frugan man ska akta sig för.

Sen har vi ju Winnie the Poh. Snubben som en gång sjöng en liten godnatt-serenad (Good Night Sweetheart) och dansade för mig innan han lämnade mig där, alldeles stum och töntigt leendes, på den spanska trappan. Han bestämde sig visst för att helt sådär ta upp kontakten igen... Och det vet vi inte riktigt vad vi tycker om. Än.

Och så har vi ju Gilbert. Landlorden som vi fick ont i hjärtat av att tacka nej till. Stackars lilla Gilbert med sina små lägenheter i Lewisham. Så trevlig och imponerad av oss svenska, sjungande, handlingskraftiga flickor. (Note to myself: Bjuda Gilbert på te.)

Och där tog det kanske slut..? Åtminstone så minns vi inte fler, så kanske är de inte så värda att nämnas i så fall.


Så, let's move on: Miss Bliss.
Eftersom hon själv fick så bråttom iväg, ja då ska jag vara sådär genomsnäll som jag nu är och utveckla dessa små historier för er en aning.

Vi fick ju höra talas om en viss Italiensk Hundvalp. Dessa hundvalpar känns för övrigt igen på deras trånande, vädjande blickar som säger allt och lämnar föga kvar åt fantasin. De är för det mesta för blyga för att egentligen slänga sig om halsen på dig, men kysser marken där du går och blir lätt sårade och griniga.
Denna Italienska Hundvalp är helt nere i Miss Bliss, om jag får säga det själv. Och helt tokig är han väl inte egentligen... Om det inte varit just för att han är Hundvalps-material, med allt vad det innebär...

Irländska Teddybjörnen - vad kan jag säga? Problemet här är att jag fortfarande inte hänger med i svängarna, så kanske är det bäst om Miss Bliss drar den här själv. Men en sak är säker; han betyder nog lite mer än vad som gärna erkäns.

Asshole-Cunt är en intressant figur. Han är den där typen som ger Miss Bliss mega-cravings och jag har hört att det ska blixtra och allt möjligt magiskt mellan dom när de väl funkar ihop. Vad är då problemet? Såklart, han är ju faktiskt en Asshole-Cunt och sånna ska man akta sig för lite. Dom utger sig för att vara drömprinsar, men oftast är de drömprinsar som inte riktigt kommit ut ur den där garderoben med alla skeletten i.
Kännetecken: snygga som sjutton, intressanta, charmiga... Och du vet aldrig riktigt vart du har dom.

Sydafrikanske Blivande Mannen kommer härnäst och honom gillar vi. Han tycker jag har fina ögon och sånna gillar vi absolut. Sen så är han typen som får en på bra humör och hur kan man inte gilla det?
Men det förstås... Han är ju inte överdrivet knäsvaghets-framkallande. Det är nog där skon klämmer.

Övriga nämnda Så Kallade Män är nog Miss Bliss lite mer haj på så det får bli hennes uppgift att berätta mer om dessa.

OCH SÅ HAR VI DÅ VÅR GEMENSAMMA FAVORIT: Den så kallade mannen som vi inte blir av med, men gärna vill.
Låt oss kalla honom för Larry. Larry var från början vårt spanska husdjur; den som många kallar ohyra, men som vi för diskretionens skull kallar Larry. Det är lite samma sak med den här nye Larry - han finns överallt, är ofta orsaken till höjda röster och inte blir man av med honom bara för att man sätter ut honom i hallen med en plastmugg över sig.

Well go vänner, det var allt för ikväll. Min stackars överarbetade hjärna vill visst inte mer och konstigt vore det väl annars - jag ligger ju trots allt härhemma med en absolut livshotande förkylning och det kan ju få vilken hjärna som helst ur balans. Även om den råkar vara lika grym som Jesus.

Over & Out - Lady T

Ja, här tänkte jag tillägna några rader åt bland det viktigaste i min och Lady T´s vardag.

Vi kan ju börja med våra två absolut viktigaste män, två av de få som vi faktiskt med rätta vill kalla män dessutom.
Våra pappor!
Det finns inte nog med ord för att beskriva hur mycket vi älskar er!

Ok, det kanske var lite tråkigt... Men icke att förglömma! För vem räddar en alltid när man är i trubbel!? PAPPA!

Nu till männen i våra liv just nu, de som kanske inte betyder mest, men som är mest aktuella och har ganska stor inverkan.

Vi kan ju börja med Lady T...

Först och främst har hon han som jag är så arg på så att jag kokar, men som hon faktiskt älskar.
Killen som är som hon fast helt tvärt om och som aldrig har tid. Vi kan kalla honom Mr Love.

Sen har vi Storebror! Ett ganska nytt tillskott som jobbar med Lady T och som man aldrig bör bege sig in i disskussion med!

Vi har killarna som bjuder på dejter! Hon har tre, jag blandar alltid ihop namnen så låt oss kalla dem de tre musketörerna.

Vi har A som inte vet vad han vill men som skeppet har gått för nu men som inte förstått det...

Batman är icke att förglömma! Välkommen till Hajk säger jag bara!

Eftersom att jag måste till jobbet snart så övergår jag till mig så får vi uppdatera listan senare.

Vilka har då jag?

Hmm... Min italienska hundvalp, min irländska teddybjörn, en sjöborre, mr mini, min syd afrikanska blivande man, han som skriver kärleks noveller och sist men inte minst han som sagt att han inte är ett ass hole utan faktiskt en cunt.

Nej nu måste jag springa!
Sorry, det här blev ju bara virrigt!

Men men!

Kramen, Pussen, Klappen!/ Miss Bliss

Jag sa ju att vi inte var döda! Vi har bara vilat lite. Ni vet, som Jesus själv gjorde innan han återuppstod sådär hux flux ur röken. Eller var det ur tomma intet? Eller satte han sig kanske bara upp mitt i begravningen? Det vet jag en som gjorde en gång...

Jesus och vi två icke-blondiner i London är ju överhuvudtaget rätt lika egentligen. Ja, han var ju inte heller blondin. Säger dom ju i alla fall och om jag ska tro på att han var därbortifrån dom där länderna där alla är mörkhåriga, ja då gissar jag på att han också var det. Var inte han jude förresten? Ja, det är ju kanske inte vi, men vi är djupt religiösa. Vi tror helt klart på nånting. Inte tomten kanske, men på konsekvenser. Så det borde ju räknas.

Vi tycker också att gamla borde bli friska, så vi låter dom sitta på våra tunnelbanesäten. Och vi är pacifister, kan man säga, när vi inte har kuddkrig och Miss Bliss förlorar. Ni förstår, Lady T (det är jag) har lika starka ben som Jesus. Precis som han måste hon fly från saker ganska ofta.

Precis som vår homie Jesus så jobbar vi med massor av killar, säkert tolv och man kan säkert kalla dom för lärjungar eftersom dom flesta åtminstone behöver lära sig prata engelska ordentligt.
Nåja, ni fattar nog vinken nu. Vi är INTE döda och i det stora hela ganska schyssta typer, för det var ju Jesus har jag hört. Gjorde massa bra och så. Det gör vi med. Miss Bliss har istället för att schyssa folk börjat säga 'nejtack' på ett mycket artigt vis. Jesus var nog artig. Själv så har jag lånat ut min flasköppnare en hel vecka och generös det måste man vara säger Jesus, han låter ju folk få hans fisk och bröd helt sådär. Dessutom hyser vi hemlösa. (Utom den som jag råkade nästan-döda med monsterväskan, men Jesus snackar ju förlåtelse, så jag tycker vi låter gammalt groll vara glömt.)

Nog med att berätta om hur bra vi är. Det vet ni ju redan. Och vi är tillbaks nu igen. Vi stannar nu.
 Tack för det varma välkomnandet. Det värmer.

Forlat att vi uppdaterar sa daligt! Jobb jobb jobb sager jag bara! Och Lady T har fjarilar i magen och sant sa tiden racker inte till.
Jag ar ledig imorgon och da ska ni fa alla juciy details!

Kramen, Klappen, Pussen! / Miss Bliss

Jag vette fan om jag är mest arg på mig själv, spanska banker eller mitt svenska visa kort... Arg är jag iaf!

Efter att åter igen ha haft problem med det spanska visa kortet bestämde jag mig drastiskt nog igår för att sätta över alla pengarna jag hade där till mitt svenska konto. Svenska banker är generellt mer att lita på och jag var nöjd och glad då jag blev mer eller mindre kidnappad iväg på kanske världens konstigaste club...
Sen började små irriterandet när jag insåg att jag inte kunde komma åt pengarna den kvällen efter som att det tar typ en dag för dom att flyga spanien-sverige... Men ok, ridderliga killar som skulle betala för allt löste ju problemet smidigt!

Frid och fröjd tills nu på morgonen när jag ska försöka använda mitt svenska kort och det först inte blir godkänt i biljett automaten! VARFÖR!? Ingen aning faktiskt... det är ju bara lite trasigt... Inget som borde göra något... Sen prövade jag och ta ut pengar i stället och då visar det sig att mina spanska pengar inte infunnit sig där än!!!

Så här sitter jag och vet att jag har massa ställen att ta mig till men vette fan hur jag ska göra det... Blir långa promenader antar jag...

Har dock avreagerat mig med arga mail till båda bankkontoren och det känns... inte alls bättre faktiskt!
Vet dom hur långt det är mellan Victoria, Notting Hill Gate och Covent Garden!?! Nej... trodde inte det! Inte jag heller om jag ska va ärlig... Men det får jag väl ta reda på antar jag...

Ska lugna ner mig med en kopp te och sen försöka styra upp denna minst sagt kaotiska dag... *suck*

Kramen, Pussen, Klappen! / Miss Bliss

att jag ska planera morgondagen, skriva ett otroligt seriöst och beskrivande inlägg här, dansa av mig min butterhet och sen bege mig central för att dricka gratis skumpa...
Men det var en så jävla söt kille som precis köpte kaffe till mig så jag sitter bara här och fånler och undrar va fan han menade egentligen!!
Gör man så!? Köper kaffe till en främling, ler och sen bara går!?
Tokkonstigt! Men kanske ingenting med tanke på vad som händer här...

Idag satte indierna upp en blå julgran som blinkar och den är ganska skitful, men det närmsta jul vi kommer just nu... Känns sjukt konstigt att den är typ runt hörnet... Tur att vi bestämde vad vi ska ge bort i julklapp idag! Till nån iaf...

Imorrn är det massa lägenhetsvisningar! Bra för jag är trött på att inte ha nånstans att bo nu och varmvatten är sjukt underskattat!

Oj, nu dör datorn snart så jag ska väl fortsätta tokle och sen dansa mitt i gatan!

Kramen, klappen, pussen! / Miss Bliss

Miss Bliss specialité är hennes världsberömda chokladsås. Men hur blir det egentligen med soyamjölk? Och vad är egentligen Lady T bra på?

Problemet med att umgås med veganer är att dom inte äter ägg eller mjölk eller andra normala saker. Istället är det morotsjuice och marmite som gäller. (Det senare är icke att rekommendera!)
Så vad har vi egentligen att komma med i denna konstellation?

Har ni förslag? Recept kanske? Skriv en kommentar och rädda oss i vår misär. Vem vet, kanske finns där ett pris att få?

Lady T har och rapporterar pa nytt. Jag har exakt tre minuter pa mig innan fonstret stangs ned sa det blir ett kort inlagg fran min sida idag, hemskt.

Tja.. Vilken dag. Miss Bliss och jag rymde till slut fran den marklige Surfaren och komiskt nog sa tror jag att det var forsta gangen jag sag honom le och vara trevlig nar vi stod dar i hans hall och sa hej da och tackade for att han latit oss vara dar. Vilka tror han inte riktigt gillade Miss Bliss och Lady T - rack upp en hand nu!

Anyways... Nu ar vi har pa Travelode och det ska ni veta ar valfortjant efter en lang och smatt kaotisk dag i storstaden. Nu ska jag upp och duscha och det mina vanner ar om nagot annu mera valfortjant!

Over & Out - Lady T